BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie då vi under ett flertal föreläsningarunder vår utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffspråket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fångade vårt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvänder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vårstudie i en förskola där pedagogerna hade gått en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvändningen av empatisk kommunikation i förskolan.- På vilket sätt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- På vilket sätt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förändring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter på i sin vardag samt anordna en workshop där produktutveckling utifrån dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan användas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet är en föreställning att produktanvändare har behov som dem själva inte är medveten om. Genom att utgå från dessa omedvetna behov kan en bättre produkt utformas. Empatisk Design (deltagande observation) användes för att kunna upptäcka outtalade behov samt skapa en god förståelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Syftet med litteraturstudien var att beskriva orsaker till sjuksköterskans trötthet.Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via databaserna Discovery och Medline/Pubmed och 17 artiklar inkluderades i resultatet.Resultatet visade att följande kan orsaka sjuksköterskans trötthet.?Känslomässig/empatisk utmattning?, ?arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning? samt ?skiftarbete och sömnbrist?. Känslomässig/empatisk utmattning kan uppstå i omhändertagande av patient som till exempel när den vårdande inte kan hjälpa en person undgå skada. Stora dramatiska händelser samt mer dagliga situationer kan indirekt utsätta sjuksköterskan för upplevelse av trauma.

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur tre socionom-, lärar-, och läkarprogram konkretiserarExamensordningens (Högskoleförordning 1993:100, bilaga 2) krav att studenten för examenmåste ?visa självkännedom och empatisk förmåga?. Frågan ställs också hur dessa egenskaperformuleras som fasta eller utvecklingsbara hos studenterna. Genom att kvalitativt analyseradokument från utbildningarna (utbildningsplaner, kursplaner och relevanta styrdokument) drasslutsatsen att metoderna för att kontrollera och sättet att se på studenternas självkännedom ochempatiska förmåga har väldigt olika karaktär, först och främst hos de olika utbildningarna, men ävenhos olika lärosäten. Läkarprogrammen har ofta en tydlig bedömning och progression;socionomprogrammen en tydlig tanke om utveckling genom relation; och lärarprogrammen vagaformuleringar men en tydlig kontroll av studenterna genom verksamhetsförlagd utbildning.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Utvärderingar av utbildningar är högst nödvändiga att genomföra för att hjälpa organisationer att välja rätt utbildningssatsning, men även för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvärdera om deltagarna i coachningsutbildningen ?Empatisk coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta färdigheter och hur det gått att tillämpa dessa mot målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att utvärdera inslagen i utbildningen som handlar om motståndshantering och motivation. Sju anställda i ett projekt för långtidsarbetslösa, som gått utbildningen intervjuades.

Tidigare forskning har påvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrändhet bland personal inom omvårdnadsrelaterade yrken. Utbrändhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. Läraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lärares empatiska förmågor går att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrändhet. Studien uppmätte empatisk förmåga med enkätfrågor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mäta den självupplevda graden av utbrändhet.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm är en metod för att mäta avläsning av en individs tankar och känslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avläsningsförmåga testades gymnasieelever med Ickes metod.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

A case study of professional interaction designers' usage of design materials was conducted. Five interviews were performed in order to gain insight in the systems used by designers, how these work, how they collaborate within them, and what they think of recent research about them. Design studios allow collaboration for several users at once. Digital material (mockups, pictures, etc.) are commonly used, but needs to be made analog, e.g. printed, to be usable in the design studio environment.

Design management är ett arbetssätt som har börjat tillämpas av allt fler företag de senaste åren, men det kan fortfarande vara svårt att förstå betydelsen av design management. I uppsatsen undersöks det vilken betydelse en design managers kompetens och position har för samarbetet mellan det designköpande företaget och en designkonsult under ett designinköp. Genom ett flertal intervjuer, utifrån både design managers och designkonsulters perspektiv, undersöks det hur samarbetet fungerar mellan dessa parter. En analys av intervjumaterial med hjälp av en teoretisk referensram bestående av design management-teori, design som en integrerad process och beslutsrollsteori har lett fram till ett antal slutsatser om design management. Några av slutsatserna är att design management, enligt teorierna, som arbetssätt inte är så vanligt och att det finns en viss samarbetsbrist enligt de intervjuade designkonsulterna, som i viss mån underlättas om design managern har kunskap om vad design innebär..

Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.